Vilken natt.

Efter skolan (där dagen slutade med att alla blondinerna låg i snön) så åkte jag med KGB hem till Klara. Kollade på Mumin, lagade mat, pratade och kollade fascinerat på medan Klara spelade tv-spel. Mycket trevligt måste jag säga!
 Sen kollade vi på läskig film. Men det hade varit läskigare om inte Burris och Klara hade sagt vad som hände precis innan det hände, utan att ens ha sett filmen innan. Men i alla fall, skulle ta en promenad, men vi blev tvungna att kolla på Tarzan först, så att vi inte skulle vara så rädda. Det funkade. Jag grät som en dåre, men det gjorde Gabriella också. Så jag var inte ensam med att vara översentimental den här gången, det gillas! 
 Sedan kommer ju kvällens höjdpunkt, promenaden. Kasta ner varandra från en stor snöhög och göra kullerbyttor i snön var varken planerat eller särskilt genomtänkt. Just därför var det så kul! Blev dock dyngsura, men det var ju bara en ursäkt till att dra på sig pyjamasbyxor sen, så det gjorde ju inget.
 Mer film, mer te, trött Gabriella och sovande Burris. Sedan var det bara jag och Klara som ville dygna. Hyperaktivitet, film och väntan på att det skulle gå 4 minuter innan vi skulle sova. Då råkade vi självklart väcka båda de andra. Hoppsan liksom.