Man är väl optimist.

Strömlöst halva dagen idag, ingen ved har vi heller. Som lägst var det 15 grader inomhus, så jag är fortfarande alldeles genomfrusen. Tycker inte om det alls. Jag gillar värme. Eftersom att strömmen var borta blev kvällen även väldigt stressig, och jag hatar stressiga söndagskvällar. Men det finns inte mycket att göra åt den saken nu.

Något annat jag inte gillar är ångest inför något som kommer att hända. Den här gången gäller det simningen som vi har imorgon. Jag vill verkligen inte simma, och det är ju inte själva motionen som jag bävar inför. Men att visa sig i badkläder inför människor som man träffar eller i alla fall ser varje dag borde räknas som en slags mental misshandel. Jag vill inte, tänker inte, måste. Då har jag det gjort. Och sen är det bara att hoppas att någon annan ser värre ut än jag. Att någon annan gör något pinsamt, så att ingen tänker på hur jag ser ut. Det vore den bästa lösningen. Jag får se till att någon liten människa som inte skäms över något gör något sådär jättepinsamt. Hur nu det ska gå till. Vet ni något som inte skulle förvåna mig? Om det var jag som gjorde bort mig. Det vore så typiskt mig; att kämpa så hårt för att inte göra bort mig, att jag gör något hyperpinsamt för att undvika det. Det är då man slår på det bästa försvaret man har; skrattet. Försöka skratta bort det pinsamma och låtsas som att man själv tycker att det är lika kul som alla andra tycker. Fast man egentligen vill sjunka genom jorden. Antingen skratta eller gråta. Så är det i alla fall för min del.

Förresten, kul att mitt hår komemr att bli grönt också. Sen måste jag bleka det igen. Då kommer det att trilla av. Det blir en kul konsekvens av något såhär ångestladdat. Får mig verkligen att se fram emot det!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0