Jag saknar dig.

Jag saknar dig så att det gör ont. Jag vill inte att det ska vara sant.

Så känner jag efter tre år utan dig. Jag vet inte om jag har förstått det än, det enda jag vet är att jag skulle göra allt för att få träffa dig igen. Höra dig skämta, skratta och prata. Se dig ta hand om dina blommor och dina djur.
Det finns så mycket som  jag skulle vilja säga till dig, så mycket som jag vill att du ska veta. Jag saknar att ha någon som driver med mig på det där speciella sättet, och som är så där som bara du kunde vara.
Jag saknar dig så fruktansvärt mycket, allt skulle vara så mycket lättare om du var kvar. Jag minns så väl den där gången när vi lekte gömma råttan, när du var pigg. Kommer nog aldrig att glömma det.

Jag saknar dig morfar <3  ;_;
Vila i frid <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0